fredag 13 april 2012

Dagar med Cristian Fabbi....

Jag har under en längre tid funderat mycket! Upplever att ju mer jag lär ju mindre förstår jag.... och därför har jag tackat nej till mina handlednings uppdrag för en tid .För vem är jag att leda andra när jag själv tvekar. Tvekar över vad? Bla över.... pedagogisk dokumentation, generativa frågor och djupa reflektioner.Kan det vara så att vi fastnar i ett ältande över hur dessa verktyg kan användas? Kan vår rädsla för att ställa" fel" frågor och inte göra tillräckligt" flashiga" dokumentationer göra att vi inte vågar utmana verksamhetens innehåll och barnens skapande? Finns det då risk för att vi blir sittande på vår kammare och bara funderar och reflekterar med varandra. Klubben för inbördes beundran:)
Med dessa tankar i huvudet gick jag till mitt första möte med Cristian Fabbi.
Hmm... och han inleder med att berätta...
- Jag har inte tagit med mig några färdiga dokumentationer till mina föreläsningar dessa dagar. Power point presentationerna jag vill visa är vårt arbets material och ännu inte färdiga dokumentationer. Hmmm...
Han fortsätter med att prata om generativa frågor och dess syfte. Då upplyser Cristian oss om att inte heller i Reggio ställer man alltid öppna frågor och visar oss på en så kallad stängd fråga, som någon av hans pedagogistor skrivit in i arbetsmaterialet. Den var ju skriven på Italienska så inte många av oss närvarande skulle ha sett detta om vi inte blivit upplysta om det. Hmmm...
- Men vi tränar oss på att ställa generativa frågor, sa Cristian.
Där satt den!!! Med ett leende på läpparna lutade jag mig tillbaka i stolen och släppte tvivlet!!!
Underbara dagar som stärkte mig mycket!!
Vi samtalade om allt som för mig är Reggios tankar, deras vertyg och syfte. Den tredje pedagogen deras barnsyn och kunskapssyn. Deras demokratiska tankar som genomsyrar allt och som också inkluderar maktperspektivet.
Tänk, att det finns i verkligheten... jag som aldrig varit där... det måste bli prio på en resa dit snart!!!
Ja, allt det där vet ni ju alla som var där de magiska dagarna.
Hur kan vi nu omvandla våra insikter efter dessa dagar till att utveckla våra respektive verksamheter?
Den svåra frågan, eller hur?
Själv är jag inte så orolig för att ställa fel frågor eller göra fel sorts dokumentationer, det vet jag att jag gör. Ofta och varje dag!! Men jag tränar på det:)Hmm...
Min oro handlar mer om att vara med och skapa en ny era...eller en ny ism, som jag kanske inte förstår till fullo.
Det som verkligen tog tag i mig var det totala ödmjukhet som Cristian visade. Denna ödmjukhet tänker jag är grunden i hela Reggios filosofi!! Sååå... nu startar mitt nya livsprojekt... att lära mig ödmjukhet!!! Sedan kommer generativa frågor, pedagogisk dokumentation.....

1 kommentar:

  1. Så himla intressant, det du skriver om Lotta.. Och jag öppnade idag skolverkets stödmaterial om pedagogisk dokumentation, och blev så himla glad! Den är skriven ur ett konstruktionistiskt och postkonstruktionistiskt perspektiv, där just reflektionen ihop med barnen kommer först.. Och då tänkte jag just på hur kontrollerat det ibland blir, och "flashigt" och "klubben för inbördes beundran".. Och på Ebbas tankar om att dokumentation ofta blir tråkig för att det bara radas upp.. Och på kreativ pedagogisk dokumentation, vad nu det kan vara!? Spännande är det..

    SvaraRadera