Christina Braxell 17 nov
Är tillbaka i miljö tankar. Stina pratar mycket om " rika miljöer". Rika miljöer ger rika barn. En tanke värd att begrunda. Jag kopplar tillbaka mina " in fackade " kunskaper från Pernillas föreläsning förra veckan och också till Oscar Öqvists bok " Tyst erfarenhet ". Rika miljöer att bada i. Bada och bara få simma omkring i att bli någon i samspel med andra men också i samspel med den miljö man vistas i. För ateljeristans roll i ateljén tänker jag att det borde innebära att skapa ett eller flera rum som flödar av olikheter. Allt material man tänkas kan önskar jag mig dit. Ett flöde av känslor och sinnes intryck som är tillgängligt för barnen, alltid. Hmmm, en tillbaka blick igen! Makt... maktperspektivet igen alltså! Den vuxne måste våga lämna detta bakom sig. Stina säger att fattiga miljöer ger fattiga barn. Varje barn en röst! Om detta ska fungera behöver pedagogerna lämna sina tunga bagage rörande det egna skapandet.
Detta är svårt! Själv älskar jag att skapa och skapa allt möjligt. Tänker oftast inte att det ska bli något men oftast så blir det det i alla fall. Oj då!
Satt en dag med en flicka i ateljén. Min tanke var att dokumentera hennes process i skapandet genom att fota och att träna mig i att LYSSNA.
Så här lät det:
- Jag skall göra en gammal bok.
-Kanske blir det en morot men jag vet faktiskt inte.
-Det tar lång tid att göra en gammal bok. Speciellt om man är ett litet barn är det jätte svårt och tar lång tid.
- Va blev det nu då?
- Inte vet jag!
- Tillslut så blir det nog en sån här.
- Lite ovanligt att ett barn kan göra en sån här gammal bok!
- Ser du, jag har gjort ett människoben.
Jag lyssnar till hennes monolog under tiden som hon målar sin bild. Vad är det som just nu pågår inuti henne. Det kan jag inte veta men mina tankar gick till Herbert Read´s citat
" Om barnet får möjlighet att i en tillitsfull miljö göra sina bilder utan risk för att bli bedömd är bilden människans mest uppriktiga språk "
och kanske är det just nu så att hon vistas i en sådan miljö... vad jag tycker mig höra är att hon växer och prövar sig fram i detta språk och att hon tänker att det är mycket ovanligt att ett barn kan göra en gammal bok vad den sen innehåller kan man inte så noga veta.
Immanuel Kant ( 1724-1804 ) tysk filosof
tänkte att det estetiska har två nivåer
* skönhetsaspekten
* det sublima ( det storslagna, gripandet, livsfrågorna som drabbar en i hjärtat )
Just så, tänker jag... det sublima som drabbade mig i hjärtat när jag väl LYSSNADE till ett skapande barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar